Igår hade dom kunnat satt upp en kamera i mammas och pappas kök och vi hade underhållit mer än big brother.

Dagen började ju bra, mysig grillunch i torpet hos svärisarna och vi satt i nya bilbarnstolen åt Tuva. Problemet var ju att Mini aldrig fick sina riktiga tupplurar utan hann bara sova kortisar i bilturerna fram och tillbaka.
Så vi kom på den briljanta idén att ta med resesängen upp till mina föräldrar.
Vi var 3 smarthuvuden som försökte bygga ihop den och nästan ringt företaget för reklamation när far och Mattias fick ordning på den. Det var trångt, svettigt och nästintill omöjligt innan Tuva tillslut hamnade i sängen och redan efter 5 minuter tröttnat på att ligga i den.

Efter den fadäsen satte vi oss o lugn och ro och fikade och började spela plump. När spelet nästan var över blev vi skrämda och chockade av en stor smäll.
När vi grejat med sängen så har våra stora rumpor varit i vägen och satt på spisens alla plattor och på spisen stod en smältande perkultator och vattenkokare. Kaffekokaren hade blivit överhettad och sprängts så halva köket var indrängt i kaffe och sump. Mitt i all uppståndelse och rengöring grabbar pappa tag i möbelpolishen och försöker göra rent spisen med, han vickar då ut den på mamma och golvet. Mamma är nära att hamna på akuten då hon smäller in huvudet i fläkten och handen på spisen.
Tillslut tar vi en skratt-time-out och lugnar ner oss innan nått mer händer.
Plumpen blir aldrig färdigspelad och idag är de på soptippen och slänger bevisen. Mattias vet än idag inte vem som tog hans kakbit och skyller på mina föräldrar fast det säkert till hundra procent är han själv som ätit upp den. Och i mammas panna bultar en bula för att göra oss påminda av vad som händer igår.